Vi har alla ett val, det här är mitt
Nu kommer ett inlägg, som jag gissar blir rätt långt. Vissa av er kanske kommer känna igen er, andra kanske kommer bli irriterade över mitt ständiga velande. Vad vet jag.
Detta skrev jag igår och sparade som utkast:
"Den här kvällen har sett ut som så många andra kvällar. I frossande. Ätande utan stopp. Fast jag lovat mig själv, så många gånger, att sluta. Varför är det så lätt att bryta de löften som man ger sig själv, men håller stenhårt på de löften som man avger andra?
Det var det här jag inte ville falla tillbaka till. Mitt dåliga ätande, att inte ha kontroll. Det gick så bra för mig under våren, början av sommaren... Men sen bara sprack det. Vem försökte jag lura? Jag kan inte äta vad jag vill, när jag vill och hur mycket jag vill. Min kropp kan inte hantera det. Inte min hjärna heller.
Jag vet att man inte ska begränsa sig. Jag vet. Men som det är nu kan jag inte längre ha det. Jag mådde bättre förr, då jag tackade nej till socker. Nej till godis, chips, läsk och fika. Tackade nej till sån som min kropp inte mår bra utav. Ser inte poängen med att jag ska unna mig sån som jag mår dåliga av och får ångra.
Så nu ska jag ge mig själv ett löfte, ett löfte som jag ska hålla på till 100%. Jag ska sluta äta sånt som får min kropp att må dåligt, som ger mig ångest. Nu gör jag det här för mig själv och ingen annan."
Jag vet att man inte ska begränsa sig. Jag vet. Men som det är nu kan jag inte längre ha det. Jag mådde bättre förr, då jag tackade nej till socker. Nej till godis, chips, läsk och fika. Tackade nej till sån som min kropp inte mår bra utav. Ser inte poängen med att jag ska unna mig sån som jag mår dåliga av och får ångra.
Så nu ska jag ge mig själv ett löfte, ett löfte som jag ska hålla på till 100%. Jag ska sluta äta sånt som får min kropp att må dåligt, som ger mig ångest. Nu gör jag det här för mig själv och ingen annan."
Klychigt? Hur många gånger har jag inte postat inlägg som handlat om att jag ska sluta äta sött? Och sedan inlägg om att jag ska äta vad jag vill? Jag har tappat räkningen. Men att komma till insikt är svårt. Speciellt då det gäller att se till sina egna behov. Det är lätt att sitta och säga till andra hur de ska göra och inte göra. Men lever man som man lär? Nej. Men jag vill gärna göra det.
Ofta när jag ätit godsaker så har jag gjort det utan att tänka. Jag har bara plockat det där wienerbrödet från fikakorgen, plockat ihop en godispåse som jag sedan smällt i mig rekordsnabbt, handen har gått per automatik ner och upp ur chipspåsen. Sunt? Hälsosamt? Inte nära. Att äta med kontroll är ingenting jag kan eller har lärt mig. Kommer jag någonsin att kunna lära mig? Vem vet. Men jag vet att jag inte vill fortsätta för att ta reda på det, jag vill att det här ska upphöra, jag vill sluta ha ångest över vad som åker in i min mun. Jag vill sluta äta sånt som sägs vara okej att "unna" sig bara för att visa andra att jag visst äter skit ibland. Jag vill sluta falla för frestelsen. Jag vill må bra helt enkelt.
Det här innbär inte något förbud alls, utan bara att jag ska sluta upp med sånt som jag vet att jag inte mår bra utav. Och jag kommer med all säkerhet att bli frestad, men då ska jag försöka ta fram känslan som det skulle ge mig efteråt om jag åt det där dåliga. Nu ser jag fram emot att sakta få tillbaka min energi, bli gladare, orka mer, se på mig själv på ett bättre sätt, slippa ångesten och jobba mot den form som jag vill ha.
Och jag avslutar detta inlägg med att säga: Ja det är okej att äta godis, men det är också okej att välja att avstå det.
